fredag 18 mars 2011

När ska media vända blicken mot sig själva?

För snart tre veckor sedan uppstod en akut kris vid landstingskansliet i Nyköping. Folkvalda och tjänstemän utsattes för fysiskt våld och hotelser. Hotbilden mot vissa personer var så stor att säkerhetschefen avrådde dem från att gå ut ensamma i centrala Nyköping.
Hotsituationen var uppiskad i media, främst Södermlands Nyheter.

I det läget bedömde jag att det krävdes snabba kommunikationsinsatser. Som informationschef tog jag kontakt med två mediekonsulter. Den ena såg det som omöjligt att agera mot media och rekommenderade Paul Ronge. Den andra var Paul Ronge som var beredd att gå in stödja mig som informationschef i detta arbete. Jag valde att anlita honom. Därmed följde jag landstingets upphandlingspolicy som säger att jag ”om möjligt” ska begära in skriftliga offerter.

Att anlita en mediekonsult är en vardagshändelse. I stort sett varje företag, kommun eller landsting gör det, men i Sörmland väcker just detta köp av tjänst uppseende och får stort utrymme i media. SVT-Östnytt har ställt ett antal frågor till mig. Frågorna och svaren redovisas nedan.

Media, speciellt i Nyköping, har genom dålig journalistik skapat en hotbild. I stället för att media självkritiskt granskar sitt eget agerande i denna situation vänder man åter sitt intresse mot landstinget.

Jag har lämnat en anmälan till Granskningsnämnden för radio och tv där jag påpekat att Östnytt så sent som den 8 mars förmedlat osanna uppgifter och vägrat att rätta dessa.

Fortfarande efter ett halvår har varken tidningar, radio eller tv i Sörmland redogjort för slutsatserna i den oberoende granskning av arvoden som gjorts av PricewaterhouseCooper. ”Landstinget har inte lidit ekonomisk skada”.

 Vi har genomfört ett omfattande kommunikationsarbete i Landstinget Sörmland där politiker vid upprepade tillfällen mött medborgare, med möjlighet att ställa frågor och framföra sina åsikter även via chatt, mail, brev, telefon, Facebook och bloggar. Mycket positivt har hänt sedan hela informationsenheten med stöd av konsulten började agera i denna fråga. Jag är stolt över enhetens insatser och mycket nöjd med stödet från konsulten.

När ska media börja granska sin egen insats?

Brev från Östnytt:

”Hej,

dessa frågor är jag intresserad av att få svar på.

1. Hur länge sträcker sig avtalet med Pr-konsulten?Det finns ingen tidsgräns
2. Summan på fakturan är 75.000 kronor, kan summan växa?Summan är 60 000 kronor plus moms. Ja3. Om ja, vad krävs för att den ska växa?Ett fortsatt behov av tjänster
4. Varför blev det just Paul Ronge?Han var bäst
5. Har det tagits kontakt med andra pr-konsulter för uppdraget? - Ja
6. Om ja, vilka? - Westander
7. Hur ser avtalet med pr-konsulten ut?Det är muntligt
8. Var avtalet skriftligt?Se ovan

Några av dina svar leder självklart till följdfrågor.  Dessa kommer jag att sända till dig så snart jag fått dina svar.

Utöver ovanstående frågor vill jag begära ut handlingar.
1.  Jag vill se all dokumentation gällande anlitandet av pr-konsulten ovan nämnd.Östnytt har fått kopia av faktura. Det är den enda dokumentation som finns
Handlingar förutsätter jag kommer mig tillhanda i enlighet med vad som anges i offentlighetsprincipen. Om något är belagt med sekretess önskar jag skriftligt beslut på detta och därutöver att all övrig information i handlingen sänds till mig.
Hälsningar
Fouad Youcefi
reporter Östnytt

7 kommentarer:

  1. Era upplevelser är ett exempel på när journalister "hårdtolkar" sin uppgift i samhället. Mantrat om att granska makten är numera så starkt att begrepp som sanning och relevans, allsidighet och att låta berörda parter komma till tals börjar tappa mark. Denna granskningsvurm är så stark att det inte är helt ovanligt att begreppet saklighet kommer i skymundan.
    För bara någon vecka sedan blev jag klar med förberedelserna för en medborgarriktad föreläsning med titeln "Kan vi lita på nyheterna?" Jag kommer gärna till Nyköping och håller den presentationen och diskuterar mina teser med intresserade. Kanske på något bibliotek eller annan samlingslokal.
    Det viktigaste som har sagts om vad ansvarsfulla medier har för uppgift finns, enligt min mening, i denna förklaring: "Mediernas uppgift är att informera så att medborgarna fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor".

    SvaraRadera
  2. Det finns ju en problematik här med en tunn linje mellan vilka typer av informationsinsatser som är att betrakta som landstingets ansvar och vilka insatser som borde falla på partierna. En tuff men ändå inte helt orimlig tolkning är ju att Landstinget anlitat Ronge för att förklara och försvara majoritetens politik mot medborgare och opposition.

    Ronges roll är ju inte direkt att hjälpa till att informera om öppettiderna på Trosa Vårdcentral utan att tillrättalägga allmänhetens uppfattning om politiska beslut som gjort en del av allmänheten upprörda. Det låter ju onekligen som om det är farligt nära landstingsbetald politisk propaganda.

    SvaraRadera
  3. Pär, en förtroendekris har alltid flera dimensioner och en erfaren kommunikationskonsult bidrar med råd och metoder för att komma ur det dödläge som krisdrabbade organisationer ofta hamnar i. Ett landsting bedriver viktig verksamhet för medborgarna och har givetvis alltid en politisk ledning. Men själva verksamheten drabbas svårt om invånarna förlorar förtroendet för de styrande, oavsett om det bygger på relevanta sakliga fakta eller inte.

    Därför är det varje myndighets och offentlig förvaltnings ansvar att ta hjälp om den inte kan komma ur låsningen själva. Och det är sannerligen inte lätt om någon annan i över ett år har cementerat en negativ bild. Det handlar för organisationen om att kunna fullgöra sina förpliktelser mot medborgarna. Att kalla det för politisk propaganda som borde utföras av partier är, enligt min mening, inte särskilt välfunnet.

    SvaraRadera
  4. Du har helt rätt Staffan. Den myndighetsutövande delen av Landstinget gör självklart rätt i att ta extern hjälp i rådande läge. Men det *är* verkligen en balansgång här i PR-uppdraget mellan att säkerställa god myndighetsutövning (helt ok) och att skapa acceptans för de politiskt fattade besluten (mycket tveksamt om landstingsresurser bör gå till sådant). Det kan ju faktiskt vara på det viset också att enda sättet att skapa arbetsro i myndighetsorganisationen är att skapa acceptans för de politiska besluten och att det PR-mässiga hantverket alltså helt enkelt måste styras i den riktningen för att ge önskad effekt.

    SvaraRadera
  5. Staffan Doppings inledning är en bra beskrivning av hur jag tolkar situationen i Sörmland. Att vi dessutom lever med en tidningskoncern som har mediemonopol och att riksmedia i princip aldrig uppmärksammar vad som händer ute i landet gör inte saken enklare.

    Frågan om tjänstemannens roll i en demokratisk organisation är värd att diskutera. Traditionellt är media genom grundlagens offentlighet garanten för medborgarnas insyn och möjlighet att styra över sin gemensamma verksamhet.
    Idag är landstinget Sörmlands största "företag" med 7 000 anställda. Vi har krav på ekonomisk balans och är delvis konkurrensutsatta.
    Media har i stort sett helt släppt sin informationsroll och fokuserar framförallt på "Granskning" och i viss mån debatt.

    Jag skrev själv en magisteruppsats om lokaltidningars granskande roll (utanför Sörmland). Inte uppmuntrande. Ytterst sällan fanns ens två källor till en artikel.

    Tjänstemannens roll är att hjälpa den valda majoriteten att genomföra sin politik och värna demokratin. När jag som informatör ser felaktigheter spridas och leda till skada för landstinget, ska jag i den situationen inte få använda professionella metoder utan enbart lägga mig platt för media?

    SvaraRadera
  6. Jo till skillnad från t ex den uppfattning som SN verkar ha så tycker jag att det är självklart att Landstinget ska få använda professionella metoder, inkl konsulter för att hantera informationssituationen.

    Men jag tycker att ni ligger farligt nära den gräns där ni inte bara informerar om utan även agiterar för majoritetens olika arvodesbeslut.

    SvaraRadera
  7. Angående lokaltidningars granskning förresten så håller jag med. Det är väldigt mycket "granskning" och framförallt rätt "simpel" granskning. Taxikvitton, julbord och hyrbilar typ. Sällan kopplat till prestationer inom styrningen av de verksamheter som vi har valt politiker till.

    Det är väl dessvärre mycket enklare att leta julbordsräkningar än att härleda aktuella problem till mindre lyckade politiska beslut en bit bakåt i tiden.

    Det leder till att vi på sikt får politiker som är så rädda för att göra fel att de inte kommer att klara av att göra det som är rätt.

    SvaraRadera