tisdag 29 mars 2011

Fors i informationsflödet

En operationsavdelning i Nyköping renoveras, vårdcentraler får ihop sin ekonomi eller har problem med sjunkande antal listade patienter, en felbehandling rapporteras till Socialstyrelsen, sex miljoner satsas på patientsäkerhet, multisjuka äldre får en ny mobil enhet, barns rätt stärks i vården, en enkäundersökning om akuten redovisas...

Vi försöker berätta för sörmlänningarna vad som händer i landstinget och i de demokratiska församlingar som beslutar om deras skattepengar. Informatörer finns kopplade till alla de stora nämnderna och tillsammans med ordförande och chefer skriver vi pressmeddelanden och lägger ut på vår webb och vårt intranät.

Ibland hopar det sig. Inom en vecka har vi nu både landstingsstyrelse, länssjukvårdsnämnd och primärvårdsnämnd. Där fattas många viktiga beslut och då blir det en flod av information som ska ut.
Synd, för viktiga saker riskerar att drunkna. Medierna gör sin sortering där somt blir notiser och somt blir större artiklar. Nyheterna svischar förbi vid frukostbordet. Och då har vi ändå bara skummat på ytan av allt som sker dagligen i våra verksamheter. Jag kan bara konstatera - vi får mycket för pengarna från landstinget.

tisdag 22 mars 2011

Snödroppar i Sörmland

Mitt i medieuppmärksamheten finns det en hel del annat att syssla med på en informationsenhet. Vinterkräksjukan härjar och japanresenärer ska tas emot. En vårdcentral öppnar dörren och facken ska lära sig om vårdwebben 1177.se. Vår personaltidning Sörmlandstinget kom med ett nytt nummer i veckan. Där uppmärksammas det utvecklingsarbete som sker tvärs över organisationsgränserna inom hälso- och sjukvården. Vi planerar att snart försöka nå ut i media med det framsynta arbetet för bättre vård åt gamla och multisjuka patienter, liksom utveckling för reumatiker och bröstcancerpatienter.
Utveckling ska ske samtidigt som hela resten av året troligen präglas av arbetet för att minska hälso- och sjukvårdens stora ekonomiska problem. Det innebär kännbara förändringar och därmed följande kommunikation både med personal och medborgare. Glädjande nog finns hittills en enighet över partigränserna, vilket gör både genomförande och kommunikationen mer framgångsrik.
Idag blåser vårvindar och snödropparna blommar för fullt utanför landstingshuset i Nyköping. Det här är ett fint och välskött landsting, det är viktigt att komma ihåg i all uppståndelse.

fredag 18 mars 2011

När ska media vända blicken mot sig själva?

För snart tre veckor sedan uppstod en akut kris vid landstingskansliet i Nyköping. Folkvalda och tjänstemän utsattes för fysiskt våld och hotelser. Hotbilden mot vissa personer var så stor att säkerhetschefen avrådde dem från att gå ut ensamma i centrala Nyköping.
Hotsituationen var uppiskad i media, främst Södermlands Nyheter.

I det läget bedömde jag att det krävdes snabba kommunikationsinsatser. Som informationschef tog jag kontakt med två mediekonsulter. Den ena såg det som omöjligt att agera mot media och rekommenderade Paul Ronge. Den andra var Paul Ronge som var beredd att gå in stödja mig som informationschef i detta arbete. Jag valde att anlita honom. Därmed följde jag landstingets upphandlingspolicy som säger att jag ”om möjligt” ska begära in skriftliga offerter.

Att anlita en mediekonsult är en vardagshändelse. I stort sett varje företag, kommun eller landsting gör det, men i Sörmland väcker just detta köp av tjänst uppseende och får stort utrymme i media. SVT-Östnytt har ställt ett antal frågor till mig. Frågorna och svaren redovisas nedan.

Media, speciellt i Nyköping, har genom dålig journalistik skapat en hotbild. I stället för att media självkritiskt granskar sitt eget agerande i denna situation vänder man åter sitt intresse mot landstinget.

Jag har lämnat en anmälan till Granskningsnämnden för radio och tv där jag påpekat att Östnytt så sent som den 8 mars förmedlat osanna uppgifter och vägrat att rätta dessa.

Fortfarande efter ett halvår har varken tidningar, radio eller tv i Sörmland redogjort för slutsatserna i den oberoende granskning av arvoden som gjorts av PricewaterhouseCooper. ”Landstinget har inte lidit ekonomisk skada”.

 Vi har genomfört ett omfattande kommunikationsarbete i Landstinget Sörmland där politiker vid upprepade tillfällen mött medborgare, med möjlighet att ställa frågor och framföra sina åsikter även via chatt, mail, brev, telefon, Facebook och bloggar. Mycket positivt har hänt sedan hela informationsenheten med stöd av konsulten började agera i denna fråga. Jag är stolt över enhetens insatser och mycket nöjd med stödet från konsulten.

När ska media börja granska sin egen insats?

Brev från Östnytt:

”Hej,

dessa frågor är jag intresserad av att få svar på.

1. Hur länge sträcker sig avtalet med Pr-konsulten?Det finns ingen tidsgräns
2. Summan på fakturan är 75.000 kronor, kan summan växa?Summan är 60 000 kronor plus moms. Ja3. Om ja, vad krävs för att den ska växa?Ett fortsatt behov av tjänster
4. Varför blev det just Paul Ronge?Han var bäst
5. Har det tagits kontakt med andra pr-konsulter för uppdraget? - Ja
6. Om ja, vilka? - Westander
7. Hur ser avtalet med pr-konsulten ut?Det är muntligt
8. Var avtalet skriftligt?Se ovan

Några av dina svar leder självklart till följdfrågor.  Dessa kommer jag att sända till dig så snart jag fått dina svar.

Utöver ovanstående frågor vill jag begära ut handlingar.
1.  Jag vill se all dokumentation gällande anlitandet av pr-konsulten ovan nämnd.Östnytt har fått kopia av faktura. Det är den enda dokumentation som finns
Handlingar förutsätter jag kommer mig tillhanda i enlighet med vad som anges i offentlighetsprincipen. Om något är belagt med sekretess önskar jag skriftligt beslut på detta och därutöver att all övrig information i handlingen sänds till mig.
Hälsningar
Fouad Youcefi
reporter Östnytt

tisdag 15 mars 2011

Kan media vara ödmjuka?

"Någon måtta på finkänslighet får det vara" skriver chefredaktören på Sörmlands Nyheter när han ska ge sin syn på tidningens ansvar för det hot och våld som förekommit mot politiker och anställda i Landstinget Sörmland. Läs svaret här
Landstingsledningen har ställt frågan "Landstinget har tagit ansvar - vilket ansvar tar Sörmlands Nyheter?" På den får vi alltså svaret att vi är "finkänsliga" när landstingsstyrelsen ordförande blir liknad vid Kadaffi och insändare uppmanar till att storma landstingshuset.

Som informationschef har jag det senaste halvåret sett ett 80-tal insändare och ett otal kommentarer på SN:s webbsidor som i uppskruvat tonläge gått vidare på den journalistik som funnits på nyhetsplats. Där har man konsekvent undvikit att skriva att en oberoende utredning visar att anklagelserna om "fiffel och rofferi" varit felaktiga och att de formella felen rättats. Resultatet visas tydligt på SN:s egen video från demonstrationerna utanför landstingshuset. Den hatiska stämning som fanns där har har mycket få andra källor än SN. Vad säger Göran Carstorp om det?

Från landstingets sida har politiker och tjänstemän ända sedan start i arvodesaffären varit öppna och erkännt att det funnits berättigad kritik. Fullmäktige har också fattat en rad beslut för att rätta de fel som begåtts. En helt ny politisk ledning tillsattes vid årsskiftet. De har fattat de beslut som krävts. Landstinget har på en rad olika sätt lyssnat och besvarat kritik och frågor. Vad kan vi göra mer, Göran Carstorp?

Politiker gör det, tjänstemän gör det, näringslivet gör det - alla vet att det är klokt att erkänna att ingen är perfekt - men när ska vi få se en chefredaktör erkänna att man faktiskt har gjort dåliga bedömningar eller fel?

Som informationschef agerar jag för att medborgarna ska få en korrekt bild av landstinget. Demokratin är en del av landstinget och demokratin fungerar. Både tjänstemän och politiker har lärt sig väldigt mycket av det som skett. Vi har ändrat vårt sätt att arbeta och röjt bort det som var fel. Nu finns en bred politisk enighet om att gå vidare med sjukvård, kollektivtrafik, regionbildning och andra frågor. Det är den korrekta bilden av landstinget.

lördag 12 mars 2011

Sörmlands Nyheter granskad

Sörmlands Nyheter har många sidor. Några av de dåliga kom fram när "granskarna" granskades av sina egna i radioprogrammet Medierna i P1. Lyssna på programmet och bilda dig en egen uppfattning!

Ett annat sätt att bilda sig en uppfattning är att läsa landstingsrådet Fredrik Petterssons beskrivning av hur han upplever "SN-gate". Både kristdemokraterna och vänsterpartiet har också valt att säga "nog nu" om arvoden.

SN:s bevakning av Landstinget Sörmland har mer liknat förföljelse än journalistik. Tidningen har tillsammans med Facebookgruppen "Stoppa rofferiet i landstinget" drivit en grupp människor att ställa sig utanför landstingshuset med oklart mål, utom allmänt missnöje. Att få en balanserad beskrivning av vad som sker i landstinget har varit omöjligt. 
Att som tjänstman i en offentlig myndighet kritisera medier är allmänt betraktat som omöjligt. Media får alltid sista ordet.
Jag vägrar ändå att gå med på att ett mediemonopol ska få sprida lögner och falska bilder av en verksamhet där vi alla är med och betalar och där vi alla styr via demokratiska val. För att göra det omöjliga har jag vänt mig till en av landets bästa på journalistik.  Läs SN:s artiklar om Paul Ronge

I lokaljournalistik är det vanligt att presentera nya personer i ledande ställning. Ett drygt halvår efter att Åsa Kullgren tar över ordförandeposten i landstingsstyrelsen har SN idag en intervju med henne. Intervjun finns inte på nätet, så den måste ni läsa i papperstidningen tyvärr.

fredag 11 mars 2011

Om journalistik, makt och arvoden

”Husbonden har talat” och ”maktspråk” skriver Göran Carstorp i sitt svar på de frågor som landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören ställer till Sörmlands Nyheter. Jag undrar om Göran Carstorp är medveten om vem det är som har makten?
Sörmlands Nyheter är en del av en tidningskoncern som varje dag når 230 000 sörmlänningar. I ett halvår har dessa tidningar fört ut ett budskap om arvoden i landstinget.
Landstinget Sörmlands enda direktkanal till medborgarna är en webb som når cirka 1 500 sörmlänningar om dagen.
När landstinget för första gången på ett halvår går ut och bemöter uppenbara felaktigheter i bevakningen ifrågasätter Carstorp den rätten på ett arrogant sätt. Han talar om ”maktspråk” och att ”få tyst på debatten” . Är det kanske så att granskarna inte tål granskning? Vem är det egentligen som talar maktspråk?
Jag har arbetat som nyhetsreporter i 25 år och aldrig upplevt maken till ensidig bevakning. Sörmlänningarna vet trots all mediebevakning  inte att politikerna i landstinget fått de pengar de ska ha och att de formella felen rättats av landstingsfullmäktige.
Carstorp svarar inte på de frågor som ställs och han ifrågasätter en av världens största revisionsfirmor som gjort den enda genomgången av alla utbetalda arvoden i Landstinget Sörmland från 2004 till 2010.
Läs hela konsultrapporten här, avslutar Carstorp på tidningen webbsidor. Länken leder till en tredjedel av rapporten. Kan det vara så att Sörmlands Nyheter inte har läst hela rapporten?
Hela konsultrapporten har legat på landstingetsörmland.se sedan 16 september. Det kanske är dags att redaktionen läser den utredning som visar att tidningens rapportering varit felaktig.
När man är mycket stark måste man vara mycket snäll, säger Bamse. Det gäller särskilt den som har ett publicistiskt ansvar och en avgörande roll i demokratin

onsdag 9 mars 2011

Mycket prat utanför Vita huset i Nyköping

Ett hundratal personer kom idag för att protestera. Stämningen var betydligt lugnare än förra veckan då flera personer utsattses för hot och våld. 10-15 politiker och tjänstemän ville föra samtal och gick ut till besökarna utanför huset. Ämnena varierade. Själv pratade jag med en äldre dam som tyckte hon fick för dåligt bemötande i vården, en före detta anställd var besviken över hur landstinget behandlat henne, men väldigt många var upprörda över skillnaden i lön mellan en undersköterska och en direktör. Många kan hålla med om den upprördheten, men det kanske inte är Landstinget Sörmland som ska lösa jämlikhetsproblemen i Sverige. Fackliga och politiska organisationer har som sin främsta uppgift att förändra världen. Landstingets främsta uppgift är att utveckla vården, kulturen, kollektivtrafiken bland mycket annat.

tisdag 8 mars 2011

Ingen har fått för mycket pengar

20-30 personer kom till Allmänhetens frågestund vid landstingsfullmäktige idag, tisdag. Fler frågor ställdes om att politiker ska betala tillbaka pengar. Men ingen har fått för mycket:
I augusti kom de tre gemensamt ägda tidningarna i Sörmland med allvarliga anklagelser om att politiker i landstinget fått för mycket i arvoden.
I september presenterades den utredning som landstinget beställt. En av världens största revisionskoncerner (PwC) har gått igenom alla utbetalningar  av arvoden. Deras slutsats var att tidningarna haft fel. Politikerna har inte fått för mycket pengar. Landstinget har inte lidit någon ekonomisk skada.
Det har tidningarna aldrig skrivit. Tidningarna har heller aldrig visat att PwC har fel i sina ekonomiska slutsatser. Tvärtom har man fortsatt att skriva om "olagliga arvoden" om och om igen. Därför är det inte konstigt om sörmlänningarna är upprörda.

Det fel landstinget gjort är att gruppledarna fördelat den summa landstinget beslutat utan att ta upp det i landstingsstyrelsen eller fullmäktige. Det felet är rättat i efterhand. Nya regler för arvoden har också tagit bort de gamla felaktigheterna.

måndag 7 mars 2011

Se fullmäktige på webben

I morgon, tisdag den 8 mars, är det både kvinnodagen, fettisdagen och landstingsfullmäktige i Nyköping. Vi sänder dessutom för första gången fullmäktige live på webben. Du kan gå in från första sidan på landstingetsörmland.se
En gammal nyhet är att vi åter inför Allmänhetens frågestund. Alla som önskar kan ställa frågor till politikerna mellan klockan 09.00 och 10.00. Om vi inte hinner alla frågor finns möjlighet att lämna in dom. Vi besvarar frågorna skriftlig, på webben, med e-post eller vanligt brev. Ange hur du vill ha svar!
Du kan också ställa frågor på den här bloggen. Jag besvarar dem så fort jag kan, men Landstinget Sörmland är en stort verksamhet så ibland kan det ta tid att få fram svaret. Medicinska frågor kan jag inte svara på. Dem ställer du bäst till hälso- och sjukvårdens personal.

fredag 4 mars 2011

Att svara på insändare

Jag läser insändarna i de fyra sörmländska tidningarna varje dag. Min ambition är att försöka svara på så mycket som möjligt, särskilt om det förekommer frågor eller missförstånd. Men det är inte alltid lätt:

Landstinget är "en försörjningsinrättnings- och daghemsanstalt för överblivna. En medeltida skapelse, moderniserad 1862, nu drabbad av elefantsjuka"
Hur svarar man på sånt?

Min reflektion är att jag har mycket informationsarbete framför mig.

Min uppfattning är att landstinget är ett modernt storföretag som dagligen ger service till tiotusentals sörmlänningar. Det leds demokratiskt av folkvalda som har ansvar för mer än sju miljarder kronor i budget och sjutusen anställda på cirka hundra arbetsplatser. Självklart krävs det en administration för att leda Sörmlands största företag.

Som i alla andra stora organisationer finns det ständigt fel och brister att åtgärda. En av de viktigaste är att kommunicera bättre med medborgarna.

torsdag 3 mars 2011

Långsam nyhetsförmedling i norra Sörmland

Inom Sörmlands nyhetskoncern återanvänder redaktionerna flitigt varandras material. Sörmlands Nyheter är ofta den tidning som bevakar Landstinget Sörmland åt de tre största tidningarna; Eskilstuna-Kuriren, Katrineholms-Kuriren och Sörmlands Nyheter. Tillsammans når de tre tidningarna varje dag över 200 000 läsare i Sörmland.
I onsdagens tidning tog Eskilstuna-Kuriren in en helsida från Sörmlands Nyheter. Den innehöll juridsk kritik från en pensionerad sörmländsk jurist av hur den internationella revisionsfirman PricewaterhouseCooper (PwC) skött sitt uppdrag att gå igenom alla arvoden som utbetalas i Landstinget Sörmland från 2004 till 2010.
PwC skickade under onsdagen ett genmäle till alla tre tidningar i Sörmland där de avfärdade den "juridiska experten".
I torsdagens Eskilstuna-Kurir finns inte ett spår av detta genmäle. I stället fortsätter tidningen att publicera en annan av Sörmlands Nyheters artiklar i frågan.

En grundläggande princip i journalistik är att ge alla parter möjlighet att framföra sina argument. Läsaren avgör med sitt förnuft vilka argument som väger tyngst. Här saknas denna möjlighet för läsaren.