fredag 16 september 2011

Hur dödar man en blogg?

Den sista september slutar jag som informationschef i Landstinget Sörmland. Det betyder att jag inte längre kan blogga i landstingets namn. Då inställer sig ett antal intresanta frågor som berör offentlig verksamhet och sociala medier.

Jag kommer att ta bort länken till bloggen från landstingets webb. Men bloggen fortsätter förstås att sväva runt i bloggosfären. En del människor  har länken, andra kan stöta på den via sökmotorer. Om 50 år finns antagligen varken jag eller Landstinget Sörmland, men jag tror inte bloggar bleknar bort som gamla foton. De fortsätter att leva sitt liv. Mina barnbarn kan stöta på urgamla åsikter om saker de inte har en aning om.
Å andra sidan kanske det inte är så dumt. Landstinget lyder under offentlighetsprincipen. Det betyder att alla dokument ska sparas och kunna hittas, om inte annat så för forskningens skull. Nu tror jag inte en gallringsplan skulle bedöma mina bloggtankar som värda att spara i evärderlig tid, men nån större skada gör det inte.

Vi har en officiell lista över vilka sociala medier som landstinget använder. På den listan bör alltså adress och inloggningsuppgifter sparas. Kanske vill någon senare informationschef ta över den nedlagda manteln. Det vore väldigt roligt, för jag är övertygad om att offentlig sektor måste våga lämna den hierarkiska världen och ge sig in i den nätverkande och okontrollerbara sociala världen, annars överlever vi inte.

Själv har jag just köpte en android pensionärsmobil och kommer utan tvekan att fortsätta mitt liv i cyberrymden. Vi ses där!

fredag 2 september 2011

Utan chefer och administratörer stannar vården

Sörmlands medier visar ett mycket stort intresse för chefslöner i landstinget. Få saker är så välkända som löneläget i toppen av länets största "företag". Att en person är anställd som chef i landstinget och har en hög lön räcker för att hamna i "förbrytarregister" med namn och bild, om och om igen.

Visst kan och ska vi diskutera ojämlikhet och löner, men diskussionen kan vidgas en aning. Vi kan exempelvis leka med tanken att pröva förslaget från många insändare; alla chefer och administratörer lämnar landstinget. Enbart vårdpersonal blev kvar.

Inga löner betalas ut. Inga patienter kan beställa tid. Operationsköerna försvinner eftersom ingen planerar hur salar skulle användas och hur personalen samordnas. Inga inköp kan göras. Ingen nyanställer när någon slutar. Inga scheman läggs. På semestern blev det tomt. Inga misstag i vården anmäls eller utreds. Ingen betalar räkningar eller vet hur skattepengarna används och fördelas. Patientjournalerna blir oläsliga eftersom ingen skriver. Datorer och datasystem underhålls inte. Ingen vet om det finns nya mediciner eller behandlingsmetoder eftersom ingen läser och förmedlade vad myndigheter och lagstiftare beslutat. Ingen i landstinget vet vad den andra gör eftersom interninformationen upphör. Samarbetet med kommuner kring hemsjukvård och rehabilitering av sjukskrivna upphör. Inga lokaler byggs om eller renoveras. Demokratin upphör eftersom inga förslag och beslut dokumenteras och sprids. Kvaliteten i sjukvården går inte att få reda på eller följa upp, inte heller arbetsmiljön eller den yttre miljön.

Listan går att göra oändligt lång. Med stor sannolikhet skulle vårdpersonalen ganska snabbt dela upp sig och se till att några fick ta hand om att sköta administrationen och planera och leda arbetet.

Slutsatsen är att ju mer effektiv administration och ju duktigare chefer vi har, desto bättre vård får medborgarna. Administration och arbetsledning är en oersättlig del av vården. Frågan är vad det får kosta.

Näringslivet lägger stor vikt vid höga löner åt höga chefer. I de 50 största företagen i Sverige tjänar en VD i snitt 41 gånger mer än en industriarbetare. Löneutvecklingen för höga chefer har gått snabbt. LO har gjort en återkommande jämförelse. 1980 var skillnaden som lägst. Då tjänade storbolagens chefer i snitt 26 gånger mer än industriarbetarna. I Landstinget Sörmland tjänar "VD" cirka 7 gånger mer än de lägst anställda.

Var lönerna ska ligga och vilka förmåner som ska ingå kan diskuteras. Den svåra frågan är hur vi ska rekrytera till den gemensamma vården. Ska landstinget enbart inrikta sig på chefer och administratörer som inte bryr sig om lön och som står ut med att hängas ut i media för att de tagit jobbet?

tisdag 12 juli 2011

Vem berättar sagan om vårdcentralen?

Besöker en av våra vårdcentraler och funderar över berättelsen om denna solbelysta byggnad med utsikt över sörmländsk grönska och vatten. I mitt huvud är det historien om ett av Sörmlands 25 närsjukhus där vi får vård och stöd från vaggan till graven.

Många av oss som arbetar med kommunikation ser hur vi människor idag som alltid får sammanhang och mening i våra liv genom berättelser, historier, sagor och myter. Vi fogar samman intryck i en never-ending-story med grunddrag som alla känner igen. Ond mot god, stor mot liten är grundbegrepp, ibland är slutet lyckligt, ibland är sagan en tragedi. I Egypten vann de små och god mot det stora onda, i Grekland är historien inte riktigt färdig; vem är ond och vem är god? Kampen om berättelsen präglar både journalistik, reklam och politik.

Berättelsen om sjukvården handlar tyvärr oftast om tre enkla teman; pengar, köer och driftsform. Viktigt, men inte viktigast. I brist på sagan om vårdens innehåll tar vi till vår egen erfarenhet från långt tillbaka. Min saga handlar om provinsialläkaren i Älvsbyn som sydde ihop såret i brorsans panna och om sjukhuset i Boden. Dit åkte man när man hade kräfta, blindtarm eller födde barn. Min sjukvårdsberättelse har inte mycket samband med dagens hälso- och sjukvård, tänker jag utanför vårdcentralen.

Här inne finns mödravård och barnavård, här kan du ta prover och det finns specialister och behandling för diabetes, hjärtsvikt, KOL, sårvård, inkontinens, demens, depression. Du kan förebygga sjukdom genom att vaccinera dig eller få råd om kost, motion, rökning och droger. Efter en sjukdom får du hjälp att komma tillbaka av sjukgymnaster, psykologer och arbetsterapeuter. På gamla dar kan doktorn hjälpa dig att få kommunens hemsjukvård och när du inte klarar dig hemma längre finns äldreboendet vägg i vägg med vårdcentralen.

Mycket av det som idag görs på vårdcentralen kunde inte göras alls på sjukhus när jag växte upp. Det som då kallades långvård är idag vård hemma i patienternas egna lägenheter på äldreboende.

Visst behövs fortfarande sjukhus. Specialkunskaperna blir allt mer speciella, ibland kan du bara få den kunskapen på ett ställe i Sverige och på sikt pratar vi om att hela Europa blir upptagningsområde för vissa sjukdomar.
Men dom flesta av oss har ganska vanliga, enkla sjukdomar med kända mediciner och behandlingar. Då är det tryggt att vi har våra "närsjukhus" så väl spridda över Sörmland.

Men vårdcentralerna behöver en kärlekshistoria - en berättelse om vården mitt i byn som alltid finns där. Med kunnig och engagerad personal som gör stora och små mirakel varje dag. Jag tror att det måste börja med att vi själva som jobbar i och kring vårdcentralerna ser och förstår att det är en story värd att berätta!

tisdag 14 juni 2011

Infektionerna minskar i vården

I Sörmland slipper ett 50-tal patienter om året lidandet att få en infektion till exempel i operationssåret eller efter kateterna jämfört med för tre år sedan. Så kan man enkelt sammanfatta den senaste av de nationella mätningar som görs för att förbättra patientsäkerheten.
En bekant hade oturen att få en infektion i ett operationssår. Risken är mycket liten, men oro, smärta, behandlingar, förlängd sjukskrivning var påtagliga effekter för honom och hans omgivning. Därav den nationella satsningen på ökad patientsäkerhet.

Som alla mätningar ska denna tas med en nypa salt. Mätningen görs en dag per halvår i hela landet. Resultaten kan variera, många faktorer påverkar. Men vi kan se att sen mätningarna startade för tre år sedan har Landstinget Sörmlands resultat förbättrats avsevärt över tiden; från 13,2 procent infektioner till 7,5 procent. Det är resultat av ett målmedvetet arbete där hundratals personer varit inblandade i utbildningar och översyn av rutiner. Även besökare berörs av information om vikten av hygien som också översatts till andra språk. Undersökningen visade också att det finns mer att göra med hygienrutinerna.

Minskade infektioner betyder också sänkta kostnader, en inte alls oviktig del när all sjukvård brottas med stigande kostnader.

Som informationsansvarig vill jag att sörmlänningarna ska veta att vi jobbar hårt för att förbättra patientsäkerheten och att den blir bättre och bättre. Förtroendet kan vara avgörande för om en person väljer att genomgå en behandling eller inte, men hur når jag ut med den informationen?
Vi skickade ut ett pressmeddelande. Som med alla återkommande mätningar är de av stor betydelse för utvecklingen i vården, men svårt att väcka mediernas nyhetsintresse. Det här blev resultatet:

Bra hygienrutiner ger få infektioner; artikel webb, Sörmlands lokalradio
Sjukhuspersonalen slarvar med hygienrutinerna: enspaltare, Eskilstuna-Kuriren
Bra hygienrutiner ger få infektioner; Eskilstuna-Kuriren, webb
Infektioner i vården minskar; Folket, artikel
Få vårdrelaterade infektioner på Kullbergska; Katrineholms-Kuriren, artikel
Färre infektioner på lasarettet; Södermanlands Nyheter, notis

Hyfsat, intressant att fundera över bedömningarna, men inte tillräckligt för att nå sörmlänningarna med grundläggande förtroende för att vi gör vad vi kan.

Därför webben. http://bit.ly/k1c7Vl Patientsäkerhet är viktigt. Vi arbetar med frågan på många sätt. Vi har många sidor på webben. Det ska vara möjligt att följa utvecklingen, men webben är inte tillräckligt. Vi har för få besökare, informationen som finns är inte tillräckligt känd.

Därför Facebook, Twitter, Youtube - för att leda in besökarna till mer information. Inte heller det är tillräckligt; för få följare. Därför fortsätter vi. Bara tiden och envisheten kan förändra förtroende.

onsdag 8 juni 2011

Länssjukvård och lean production

Västra Sörmlands Näringsliv har skrivit en debattartikel om Landstinget Sörmland. Det är ett ambitiöst försök att ge synpunkter på ekonomi, men det stupar i ett antal frågor som organisationen inte fått svar på. Jag vet inte vilka informationsvägar som funnits och det är inte min sak att svara på artikeln, men för mig som kommunikatör är det uppenbart att det finns stora brister i hur vi nått ut med information om hur landstinget fungerar.

Nej, det finns ingen sjukhusorganisation i Sörmland - vi har länssjukvård
Förklaringen är sjukvårdens utveckling. Allt mer avancerad och därmed specialiserad sjukvård gör att det inte finns något sjukhus i landet som klarar alla typer av sjukvård. Patienterna får vid enstaka tillfällen bästa vård genom att resa till det sjukhus där man samlat kunskap, utrustning och kompetens.
Vissa specialiteter finns bara på riksnivå och andra inom sjukvårdsregionerna som består av flera landsting. Även inom vårt eget landsting finns flera specialiteter bara på ett eller två av sjukhusen. Länssjukvården omfattar en specialitet i hela eller delar av Sörmland. Inom länskliniken samordnas kompetens som finns på mottagningar, behandlingar eller vårdplatser på flera sjukhus.

Den nära vården påverkar specialistvården
Ska vi jämföra oss bör det alltså ske utifrån diagnoser som hjärtsjukvård, diabetes, ortopedi, gynekologi, men då blir det mer komplicerat. Hur vården fungerar beror i stor utsträckning på närvården. Våra vårdcentraler utvecklas allt mer till att bli närsjukhus utan vårdplatser. Där finns mottagningar för akuta sjukdomar, sjukgymnastik, hjärtsvikt, barn, diabetes och mycket annat. Samspelet med specialistvården sker bland annat genom vårdöverenskommelser, men också i samspel med mobila team, akutvård och vårdplatsenheter.
Vårdcentralerna arbetar dessutom i nära samarbete med kommunerna, framförallt när det gäller äldre patienter och hemsjukvård. Fungerar det samarbetet är det bra för patienterna.

Ja, vi arbetar med lean productionVästra Sörmlands Näringsliv efterlyser också lean production: "En kedja av medarbetare tar ansvar för patienten, allt från mottagande, undersökning, prover, analyser, möte med läkare och sjuksköterskor".
Ja, sedan flera år arbetar vi inom Landstinget Sörmland systematiskt med denna typ av samverkan mellan olika specialiteter och yrkesgrupper. Vi kallar det "Bra till bäst" - ett processinriktat arbete där vi går från område till område.
Några exempel är höftledspatienter som körs direkt hemifrån till vårdavdelning och operation utan att passera akuten, bröscancercentrum som är på väg att inför "one-stop-clinic" där patienten vid ett enda besök får alla undersökningar, analys, diagnos och tider för behandling och hjärtsvikt där samarbete utvecklas mellan vårdcentraler och specialistvård. På tur står strokevården och fetmabehandling.

Vi utvecklar vården och samtidigt använder vi våra resurser mer effektivt, men vi är inte så bra på att berätta och förklara vad vi gör. Mitt jobb är att verka för att vi ska bli bättre också där.

måndag 16 maj 2011

Landstinget backar inte, vi är öppna med vad vi diskuterar

Det är inte lätt att informera om ekonomi i Landstinget Sörmland. Den första delårsprognosen för hälso- och sjukvården pekar mot en obalans mot budget i år med nära 200 miljoner kronor.

Media kommer med skarp kritik för att vi inte håller budget.

Att ta bort 200 miljoner kronor märks. Alla enheter utanför vården bidrar med sammanlagt 50 miljoner kronor. På informationsenheten betyder det till exempel en tjänst mindre.
I vården måste också alla bidra. Frågan har gått ut till alla chefer. De har lämnat förslag. De förslagen är ett underlag som vi har presenterat öppet för fackföreningar, verksamheter, media och på webben. Syftet är att diskutera konsekvenser, kvalitet, eventuellt andra lösningar.

Media slår genast på stora trumman. Helsidor med nedläggningshot, protester, personal och patienter som är oroade.
Men processen är inte alls klar. Det finns inget förslag från hälso- och sjukvårdschefen, politikerna har inte fått något förslag. Inga beslut är fattade.

När så hälso- och sjukvårdschefen går ut och förklarar att vissa delar inte är aktuella kommer rubrikerna om att "landstinget backar". Backar från vaddå? Att vi öppet vill redovisa att det inte är en lätt uppgift att sänka kostnaderna så mycket. Ska vi vänta tills besluten är fattade, utan fackliga förhandlingar och diskussioner?

Vore det inte väldigt bra med en lugnare samtalston? Det finns faktiskt sätt att bedriva vård med högre kvalitet till lägre kostnad. Ingen verksamhet är för evigt perfekt. Allt måste utvecklas; när vi startar något nytt kanske vi kan prioritera bort något gammalt. Alla åtgärdsförslag hittills kommer från vården och vi kanske kan utgå från att deras förslag i huvudsak är för patienternas bästa, eller?

tisdag 26 april 2011

Följ arbetet med kostnadsminskningar på webben!

http://bit.ly/fHlYZQ

Hälso- och sjukvården i Sörmland ska sänka sina kostnader med drygt 200 miljoner kronor. Det är ingen liten och lätt uppgift. Alla från topp till botten i organisationen måste delta för att det ska lyckas. Sen ska sörmlänningarna också acceptera nödvändiga kostnadssänkningar. Inget av detta är möjligt utan kommunikation.

Sen flera månader tillbaka pågår ett intensivt arbete. Förvaltningsledningen och alla chefer utreder, undersöker, förankrar och skriver. Facken ska med på banan, oppositionen ska involveras, de anställda ska förstå vad som pågår och delta i processen. Politikerna ska fatta beslut. Inget av detta är möjligt utan kommunikation.

Medborgarna ska informeras om varför, hur och när de påverkas. Det är bara möjligt med kommunikation.

Hur kommunicerar landstinget?
Via länken ovan kommer du till den webbplats där du kan hålla dig informerad om vad som görs. Där läggs alla dokument och all information om vad som händer. Senast i går la vi ut alla förslag som kommit från anställda och från oppositionspartierna. Sedan tidigare finns hälso- och sjukvårdschefens förslag med ett tillägg från länssjukvårdsnämndens arbetsutskott. Lägg ett bokmärke så vet du vad som är på gång!

Anställda får självklart också information via sina chefer, intranät, fackliga organisationer och vår interntidning. Medborgarna informeras via pressmeddelanden och hushållstidningen Min hälsa. Vi finns på Facebook och Twitter. Följ oss gärna där!


Processen kommer att vara länge
Det kan ta lång tid att genomföra de långsiktiga förändringar som krävs för att vården ska få en ekonomi i balans. Först därefter kan demokratin fungera fullt ut så att sörmlänningarna på demokratisk väg styr hur de vill att vården ska utvecklas mot framtiden.

torsdag 21 april 2011

Lögner i tidningarna

Tillägg 23 april:
Eskilstuna-Kuriren som först avvisade rättelsen har på lördagen gjort en journalistiskt korrekt bedömning och publicerar en artikel där de citerar både landstingets kriskonsult och mig. Dom ska ha heder för detta. Katrineholms-Kuriren har jag inte kommit åt att läsa, men Södermanlands Nyheter har vad jag kan se inte tagit in rättelsen.
Jag har idag skickat in följande begäran om rättelse:
"Södermanlands Nyheter
Katrineholms-Kuriren
Eskilstuna-Kuriren


Begäran om rättelse
Samma artikel i tidningarna – Ny kritik för arvodesaffären, 2011-04-21

Tidningarna sprider utan belägg falska uppgifter om att Landstinget Sörmland skulle ha betalt för artiklar. Jag har dessutom svarat på frågan vid intervju av en reporter från Eskilstuna-Kuriren utan att svaret publicerats:

Nej, landstinget har inte betalat för några artiklar eller blogginlägg.

Anklagelsen om att jag eller andra företrädare för Landstinget Sörmland stöder avsättande av chefredaktör Carstorp på Södermanlands Nyheter är helt absurd. Paul Ronge har skrivit en lång sammanfattning av vad kritiken mot tidningskoncernen i Sörmland går ut på med länkar till de dokument som förekommit. Paul Ronges blogginlägg lär gå in under svensk yttrandefrihet.
Jag rekommenderar alla intresserade att läsa bloggen, vilket inte betyder att jag som tjänsteman tar ställning för enskilda åsikter som Paul Ronge framför.


Anna Jerdén
Informationschef
Landstinget Sörmland"

Svar från Göran Carstorp, chefredaktör för Södermanlands Nyheter:

"Hej Anna, du fick svara på den kritik som framfördes mot dig i dagens tidning. När det gäller eventuell betalning för debattartiklar var det en sak som Molander i sitt brev till revisisionen ansåg att den nya revisionen skulle granska, och det är inget som du har anledning att få svara på. Det framställdes ju inte heller som ett faktum i artikeln utan som en fråga som Molander ställde till revisionen."

Mitt svar:


Hej Göran,
Det är alltså din uppfattning att man får föra fram uppenbara lögner utan faktakontroll i Sörmlands Nyheter och att berörda inte får föra fram att det är lögner?

Göran Carstorp igen:

Min uppfattning är att du har fått svara på den kritik som riktats mot dig. De uppfattningar som Molander framför i artikeln är något som han vill att revisionen ska titta på. Menar du att Molander inte får framföra sådana uppfattningar?

Mitt svar igen:

 
 
Hej igen Göran,
Molander får föra fram vilka åsikter han vill. Detta handlar om tidningens publicistiska ansvar och de pressetiska regler som säger ”Ge korrekta nyheter – Hör båda sidor”. Att sprida lögner hindrar mig som informationschef att nå mina uppdragsgivare med saklig information. Det är Landstinget Sörmland som tystas, inte Molander. Tyvärr är det inte första gången.

Carstorps svar:

Nyheten är att Molander vill att revisionen ska granska ett antal saker. Om revisionen väljer att ta upp frågan och sedan finner anledning att rikta kritik av något slag kommer självklart den som berörs att ges möjlighet att kommentera kritiken.
Där gav jag upp försöket att nå fram.

onsdag 13 april 2011

Mer e-tjänster till sörmlänningarna

Har varit på ett första möte om Mina vårdkontakter med folk från hela landstinget. Det ska bli enklare att boka och avboka tider, göra klamydiatester, förlänga sjukskrivningar och recept och att skriva och få svar på frågor från vården, bland annat. E-tjänster är något som våra medborgare väntar sig och där kraven på effektiv och snabb service dygnet runt ökar hela tiden.

Landstinget Sörmland var bland de första i landet att införa ett elektroniskt system för detta, men det har blivit gammalt och ska ersättas med ett effektivare och modernare system.

För informationsenheten betyder det ett ansenligt arbete. Nästan samtliga 7 000 anställda måste först av allt få veta vad som är på gång, sen ska de ändra sitt sätt att arbeta. Chefer måste få bra underlag att visa sina anställda, det ska utformas utbildningar så alla vet hur de ska arbeta. Vi får använda intranätet, göra powerpointpresentationer, medverka vid utformning av utbildning, kanske göra nyhetsbrev, anpassade efter olika behov.

Därefter ska allmänheten få information om den nya servicen och hur den ska användas. Webben måste få en ny ingång som ska kopplas till det nya systemet. Säkerhet och sekretess ska garanteras. Sist på listan står att skriva pressmeddelanden eller bjuda in till presskonferens, presentera material på webben och kanske trycka upp informationsmaterial.

Det här är bara ett av en mängd utvecklingsprojekt som pågår. I nästan alla finns behov av informationskompetens. Information är en del av vården där vårdpersonalen tyvärr får väldigt lite kompetens via sina utbildningar. Därför finns en ständigt växande efterfrågan på enhetens begränsade resurser. I morgon ska vi se vem som ska åta sig detta projekt.

onsdag 6 april 2011

Nu vänder vi blad

På kort tid har landstinget ställt om fokus för att anpassa verksamheten till att vända ett befarat underskott. Hälso- och sjukvården ser över all verksamhet. Landstingets övriga delar har fått ett sparbeting. För att arbetet ska lyckas krävs information och kommunikation.

I år ska frågan om framtida regioner avgöras, liksom hur kollektivtrafiken ska styras. Sjukvården utvecklar vården för flera grupper som de allra äldsta och sjukaste, reumatiker, diabetiker och bröstcancerpatienter. För att arbetet ska lyckas krävs information och kommunikation.

Det senaste halvåret har mycket av landstingets kommunikation kring viktiga frågor hindrats och begränsats av att medier, främst i Nyköping, kopplat alla frågor till en felaktig bild av att politiker fått för mycket pengar. Bilden har trappats upp i insändarspalter och på internet. Till slut stod en grupp nyköpingsbor utanför landstingshuset med krav på att de skulle avsätta den nyvalda politiska ledningen. Situationen var både hotfull, våldsam och demokratiskt oacceptabel. Säkerhetschefen avrådde ledande tjänstemän och politiker från att gå ensamma i Nyköping.

Kriskommunikation ingår i informationsenhetens uppdrag. Kriskommunikation på grund av mediebevakning är ovanligt. För att få stöd i en hotsituation vände jag mig därför till en utomstående konsult. Med stöd av denne har landstinget gått i svaromål mot främst Sörmlands Nyheter.

Målet med kriskommunikationen var att avvärja den akuta situationen och att förmedla en bredare bild av vad som inträffat i Landstinget Sörmland det senaste året. Det är min uppfattning att vi lyckats med detta.

Idag betalar jag resterande arvode till mediekonsulten. Det har kostat landstinget 150 000 kronor att vända en hotfull krissituation.

Förhoppningsvis har både landstinget och media lärt en del av det som hänt så vi kan koncentrera oss på viktiga framtidsfrågor där medierna som alltid har en uppgift i att konstruktivt granska och ifrågasätta.

tisdag 29 mars 2011

Fors i informationsflödet

En operationsavdelning i Nyköping renoveras, vårdcentraler får ihop sin ekonomi eller har problem med sjunkande antal listade patienter, en felbehandling rapporteras till Socialstyrelsen, sex miljoner satsas på patientsäkerhet, multisjuka äldre får en ny mobil enhet, barns rätt stärks i vården, en enkäundersökning om akuten redovisas...

Vi försöker berätta för sörmlänningarna vad som händer i landstinget och i de demokratiska församlingar som beslutar om deras skattepengar. Informatörer finns kopplade till alla de stora nämnderna och tillsammans med ordförande och chefer skriver vi pressmeddelanden och lägger ut på vår webb och vårt intranät.

Ibland hopar det sig. Inom en vecka har vi nu både landstingsstyrelse, länssjukvårdsnämnd och primärvårdsnämnd. Där fattas många viktiga beslut och då blir det en flod av information som ska ut.
Synd, för viktiga saker riskerar att drunkna. Medierna gör sin sortering där somt blir notiser och somt blir större artiklar. Nyheterna svischar förbi vid frukostbordet. Och då har vi ändå bara skummat på ytan av allt som sker dagligen i våra verksamheter. Jag kan bara konstatera - vi får mycket för pengarna från landstinget.

tisdag 22 mars 2011

Snödroppar i Sörmland

Mitt i medieuppmärksamheten finns det en hel del annat att syssla med på en informationsenhet. Vinterkräksjukan härjar och japanresenärer ska tas emot. En vårdcentral öppnar dörren och facken ska lära sig om vårdwebben 1177.se. Vår personaltidning Sörmlandstinget kom med ett nytt nummer i veckan. Där uppmärksammas det utvecklingsarbete som sker tvärs över organisationsgränserna inom hälso- och sjukvården. Vi planerar att snart försöka nå ut i media med det framsynta arbetet för bättre vård åt gamla och multisjuka patienter, liksom utveckling för reumatiker och bröstcancerpatienter.
Utveckling ska ske samtidigt som hela resten av året troligen präglas av arbetet för att minska hälso- och sjukvårdens stora ekonomiska problem. Det innebär kännbara förändringar och därmed följande kommunikation både med personal och medborgare. Glädjande nog finns hittills en enighet över partigränserna, vilket gör både genomförande och kommunikationen mer framgångsrik.
Idag blåser vårvindar och snödropparna blommar för fullt utanför landstingshuset i Nyköping. Det här är ett fint och välskött landsting, det är viktigt att komma ihåg i all uppståndelse.

fredag 18 mars 2011

När ska media vända blicken mot sig själva?

För snart tre veckor sedan uppstod en akut kris vid landstingskansliet i Nyköping. Folkvalda och tjänstemän utsattes för fysiskt våld och hotelser. Hotbilden mot vissa personer var så stor att säkerhetschefen avrådde dem från att gå ut ensamma i centrala Nyköping.
Hotsituationen var uppiskad i media, främst Södermlands Nyheter.

I det läget bedömde jag att det krävdes snabba kommunikationsinsatser. Som informationschef tog jag kontakt med två mediekonsulter. Den ena såg det som omöjligt att agera mot media och rekommenderade Paul Ronge. Den andra var Paul Ronge som var beredd att gå in stödja mig som informationschef i detta arbete. Jag valde att anlita honom. Därmed följde jag landstingets upphandlingspolicy som säger att jag ”om möjligt” ska begära in skriftliga offerter.

Att anlita en mediekonsult är en vardagshändelse. I stort sett varje företag, kommun eller landsting gör det, men i Sörmland väcker just detta köp av tjänst uppseende och får stort utrymme i media. SVT-Östnytt har ställt ett antal frågor till mig. Frågorna och svaren redovisas nedan.

Media, speciellt i Nyköping, har genom dålig journalistik skapat en hotbild. I stället för att media självkritiskt granskar sitt eget agerande i denna situation vänder man åter sitt intresse mot landstinget.

Jag har lämnat en anmälan till Granskningsnämnden för radio och tv där jag påpekat att Östnytt så sent som den 8 mars förmedlat osanna uppgifter och vägrat att rätta dessa.

Fortfarande efter ett halvår har varken tidningar, radio eller tv i Sörmland redogjort för slutsatserna i den oberoende granskning av arvoden som gjorts av PricewaterhouseCooper. ”Landstinget har inte lidit ekonomisk skada”.

 Vi har genomfört ett omfattande kommunikationsarbete i Landstinget Sörmland där politiker vid upprepade tillfällen mött medborgare, med möjlighet att ställa frågor och framföra sina åsikter även via chatt, mail, brev, telefon, Facebook och bloggar. Mycket positivt har hänt sedan hela informationsenheten med stöd av konsulten började agera i denna fråga. Jag är stolt över enhetens insatser och mycket nöjd med stödet från konsulten.

När ska media börja granska sin egen insats?

Brev från Östnytt:

”Hej,

dessa frågor är jag intresserad av att få svar på.

1. Hur länge sträcker sig avtalet med Pr-konsulten?Det finns ingen tidsgräns
2. Summan på fakturan är 75.000 kronor, kan summan växa?Summan är 60 000 kronor plus moms. Ja3. Om ja, vad krävs för att den ska växa?Ett fortsatt behov av tjänster
4. Varför blev det just Paul Ronge?Han var bäst
5. Har det tagits kontakt med andra pr-konsulter för uppdraget? - Ja
6. Om ja, vilka? - Westander
7. Hur ser avtalet med pr-konsulten ut?Det är muntligt
8. Var avtalet skriftligt?Se ovan

Några av dina svar leder självklart till följdfrågor.  Dessa kommer jag att sända till dig så snart jag fått dina svar.

Utöver ovanstående frågor vill jag begära ut handlingar.
1.  Jag vill se all dokumentation gällande anlitandet av pr-konsulten ovan nämnd.Östnytt har fått kopia av faktura. Det är den enda dokumentation som finns
Handlingar förutsätter jag kommer mig tillhanda i enlighet med vad som anges i offentlighetsprincipen. Om något är belagt med sekretess önskar jag skriftligt beslut på detta och därutöver att all övrig information i handlingen sänds till mig.
Hälsningar
Fouad Youcefi
reporter Östnytt

tisdag 15 mars 2011

Kan media vara ödmjuka?

"Någon måtta på finkänslighet får det vara" skriver chefredaktören på Sörmlands Nyheter när han ska ge sin syn på tidningens ansvar för det hot och våld som förekommit mot politiker och anställda i Landstinget Sörmland. Läs svaret här
Landstingsledningen har ställt frågan "Landstinget har tagit ansvar - vilket ansvar tar Sörmlands Nyheter?" På den får vi alltså svaret att vi är "finkänsliga" när landstingsstyrelsen ordförande blir liknad vid Kadaffi och insändare uppmanar till att storma landstingshuset.

Som informationschef har jag det senaste halvåret sett ett 80-tal insändare och ett otal kommentarer på SN:s webbsidor som i uppskruvat tonläge gått vidare på den journalistik som funnits på nyhetsplats. Där har man konsekvent undvikit att skriva att en oberoende utredning visar att anklagelserna om "fiffel och rofferi" varit felaktiga och att de formella felen rättats. Resultatet visas tydligt på SN:s egen video från demonstrationerna utanför landstingshuset. Den hatiska stämning som fanns där har har mycket få andra källor än SN. Vad säger Göran Carstorp om det?

Från landstingets sida har politiker och tjänstemän ända sedan start i arvodesaffären varit öppna och erkännt att det funnits berättigad kritik. Fullmäktige har också fattat en rad beslut för att rätta de fel som begåtts. En helt ny politisk ledning tillsattes vid årsskiftet. De har fattat de beslut som krävts. Landstinget har på en rad olika sätt lyssnat och besvarat kritik och frågor. Vad kan vi göra mer, Göran Carstorp?

Politiker gör det, tjänstemän gör det, näringslivet gör det - alla vet att det är klokt att erkänna att ingen är perfekt - men när ska vi få se en chefredaktör erkänna att man faktiskt har gjort dåliga bedömningar eller fel?

Som informationschef agerar jag för att medborgarna ska få en korrekt bild av landstinget. Demokratin är en del av landstinget och demokratin fungerar. Både tjänstemän och politiker har lärt sig väldigt mycket av det som skett. Vi har ändrat vårt sätt att arbeta och röjt bort det som var fel. Nu finns en bred politisk enighet om att gå vidare med sjukvård, kollektivtrafik, regionbildning och andra frågor. Det är den korrekta bilden av landstinget.

lördag 12 mars 2011

Sörmlands Nyheter granskad

Sörmlands Nyheter har många sidor. Några av de dåliga kom fram när "granskarna" granskades av sina egna i radioprogrammet Medierna i P1. Lyssna på programmet och bilda dig en egen uppfattning!

Ett annat sätt att bilda sig en uppfattning är att läsa landstingsrådet Fredrik Petterssons beskrivning av hur han upplever "SN-gate". Både kristdemokraterna och vänsterpartiet har också valt att säga "nog nu" om arvoden.

SN:s bevakning av Landstinget Sörmland har mer liknat förföljelse än journalistik. Tidningen har tillsammans med Facebookgruppen "Stoppa rofferiet i landstinget" drivit en grupp människor att ställa sig utanför landstingshuset med oklart mål, utom allmänt missnöje. Att få en balanserad beskrivning av vad som sker i landstinget har varit omöjligt. 
Att som tjänstman i en offentlig myndighet kritisera medier är allmänt betraktat som omöjligt. Media får alltid sista ordet.
Jag vägrar ändå att gå med på att ett mediemonopol ska få sprida lögner och falska bilder av en verksamhet där vi alla är med och betalar och där vi alla styr via demokratiska val. För att göra det omöjliga har jag vänt mig till en av landets bästa på journalistik.  Läs SN:s artiklar om Paul Ronge

I lokaljournalistik är det vanligt att presentera nya personer i ledande ställning. Ett drygt halvår efter att Åsa Kullgren tar över ordförandeposten i landstingsstyrelsen har SN idag en intervju med henne. Intervjun finns inte på nätet, så den måste ni läsa i papperstidningen tyvärr.

fredag 11 mars 2011

Om journalistik, makt och arvoden

”Husbonden har talat” och ”maktspråk” skriver Göran Carstorp i sitt svar på de frågor som landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören ställer till Sörmlands Nyheter. Jag undrar om Göran Carstorp är medveten om vem det är som har makten?
Sörmlands Nyheter är en del av en tidningskoncern som varje dag når 230 000 sörmlänningar. I ett halvår har dessa tidningar fört ut ett budskap om arvoden i landstinget.
Landstinget Sörmlands enda direktkanal till medborgarna är en webb som når cirka 1 500 sörmlänningar om dagen.
När landstinget för första gången på ett halvår går ut och bemöter uppenbara felaktigheter i bevakningen ifrågasätter Carstorp den rätten på ett arrogant sätt. Han talar om ”maktspråk” och att ”få tyst på debatten” . Är det kanske så att granskarna inte tål granskning? Vem är det egentligen som talar maktspråk?
Jag har arbetat som nyhetsreporter i 25 år och aldrig upplevt maken till ensidig bevakning. Sörmlänningarna vet trots all mediebevakning  inte att politikerna i landstinget fått de pengar de ska ha och att de formella felen rättats av landstingsfullmäktige.
Carstorp svarar inte på de frågor som ställs och han ifrågasätter en av världens största revisionsfirmor som gjort den enda genomgången av alla utbetalda arvoden i Landstinget Sörmland från 2004 till 2010.
Läs hela konsultrapporten här, avslutar Carstorp på tidningen webbsidor. Länken leder till en tredjedel av rapporten. Kan det vara så att Sörmlands Nyheter inte har läst hela rapporten?
Hela konsultrapporten har legat på landstingetsörmland.se sedan 16 september. Det kanske är dags att redaktionen läser den utredning som visar att tidningens rapportering varit felaktig.
När man är mycket stark måste man vara mycket snäll, säger Bamse. Det gäller särskilt den som har ett publicistiskt ansvar och en avgörande roll i demokratin

onsdag 9 mars 2011

Mycket prat utanför Vita huset i Nyköping

Ett hundratal personer kom idag för att protestera. Stämningen var betydligt lugnare än förra veckan då flera personer utsattses för hot och våld. 10-15 politiker och tjänstemän ville föra samtal och gick ut till besökarna utanför huset. Ämnena varierade. Själv pratade jag med en äldre dam som tyckte hon fick för dåligt bemötande i vården, en före detta anställd var besviken över hur landstinget behandlat henne, men väldigt många var upprörda över skillnaden i lön mellan en undersköterska och en direktör. Många kan hålla med om den upprördheten, men det kanske inte är Landstinget Sörmland som ska lösa jämlikhetsproblemen i Sverige. Fackliga och politiska organisationer har som sin främsta uppgift att förändra världen. Landstingets främsta uppgift är att utveckla vården, kulturen, kollektivtrafiken bland mycket annat.

tisdag 8 mars 2011

Ingen har fått för mycket pengar

20-30 personer kom till Allmänhetens frågestund vid landstingsfullmäktige idag, tisdag. Fler frågor ställdes om att politiker ska betala tillbaka pengar. Men ingen har fått för mycket:
I augusti kom de tre gemensamt ägda tidningarna i Sörmland med allvarliga anklagelser om att politiker i landstinget fått för mycket i arvoden.
I september presenterades den utredning som landstinget beställt. En av världens största revisionskoncerner (PwC) har gått igenom alla utbetalningar  av arvoden. Deras slutsats var att tidningarna haft fel. Politikerna har inte fått för mycket pengar. Landstinget har inte lidit någon ekonomisk skada.
Det har tidningarna aldrig skrivit. Tidningarna har heller aldrig visat att PwC har fel i sina ekonomiska slutsatser. Tvärtom har man fortsatt att skriva om "olagliga arvoden" om och om igen. Därför är det inte konstigt om sörmlänningarna är upprörda.

Det fel landstinget gjort är att gruppledarna fördelat den summa landstinget beslutat utan att ta upp det i landstingsstyrelsen eller fullmäktige. Det felet är rättat i efterhand. Nya regler för arvoden har också tagit bort de gamla felaktigheterna.

måndag 7 mars 2011

Se fullmäktige på webben

I morgon, tisdag den 8 mars, är det både kvinnodagen, fettisdagen och landstingsfullmäktige i Nyköping. Vi sänder dessutom för första gången fullmäktige live på webben. Du kan gå in från första sidan på landstingetsörmland.se
En gammal nyhet är att vi åter inför Allmänhetens frågestund. Alla som önskar kan ställa frågor till politikerna mellan klockan 09.00 och 10.00. Om vi inte hinner alla frågor finns möjlighet att lämna in dom. Vi besvarar frågorna skriftlig, på webben, med e-post eller vanligt brev. Ange hur du vill ha svar!
Du kan också ställa frågor på den här bloggen. Jag besvarar dem så fort jag kan, men Landstinget Sörmland är en stort verksamhet så ibland kan det ta tid att få fram svaret. Medicinska frågor kan jag inte svara på. Dem ställer du bäst till hälso- och sjukvårdens personal.

fredag 4 mars 2011

Att svara på insändare

Jag läser insändarna i de fyra sörmländska tidningarna varje dag. Min ambition är att försöka svara på så mycket som möjligt, särskilt om det förekommer frågor eller missförstånd. Men det är inte alltid lätt:

Landstinget är "en försörjningsinrättnings- och daghemsanstalt för överblivna. En medeltida skapelse, moderniserad 1862, nu drabbad av elefantsjuka"
Hur svarar man på sånt?

Min reflektion är att jag har mycket informationsarbete framför mig.

Min uppfattning är att landstinget är ett modernt storföretag som dagligen ger service till tiotusentals sörmlänningar. Det leds demokratiskt av folkvalda som har ansvar för mer än sju miljarder kronor i budget och sjutusen anställda på cirka hundra arbetsplatser. Självklart krävs det en administration för att leda Sörmlands största företag.

Som i alla andra stora organisationer finns det ständigt fel och brister att åtgärda. En av de viktigaste är att kommunicera bättre med medborgarna.

torsdag 3 mars 2011

Långsam nyhetsförmedling i norra Sörmland

Inom Sörmlands nyhetskoncern återanvänder redaktionerna flitigt varandras material. Sörmlands Nyheter är ofta den tidning som bevakar Landstinget Sörmland åt de tre största tidningarna; Eskilstuna-Kuriren, Katrineholms-Kuriren och Sörmlands Nyheter. Tillsammans når de tre tidningarna varje dag över 200 000 läsare i Sörmland.
I onsdagens tidning tog Eskilstuna-Kuriren in en helsida från Sörmlands Nyheter. Den innehöll juridsk kritik från en pensionerad sörmländsk jurist av hur den internationella revisionsfirman PricewaterhouseCooper (PwC) skött sitt uppdrag att gå igenom alla arvoden som utbetalas i Landstinget Sörmland från 2004 till 2010.
PwC skickade under onsdagen ett genmäle till alla tre tidningar i Sörmland där de avfärdade den "juridiska experten".
I torsdagens Eskilstuna-Kurir finns inte ett spår av detta genmäle. I stället fortsätter tidningen att publicera en annan av Sörmlands Nyheters artiklar i frågan.

En grundläggande princip i journalistik är att ge alla parter möjlighet att framföra sina argument. Läsaren avgör med sitt förnuft vilka argument som väger tyngst. Här saknas denna möjlighet för läsaren.