Infektionerna minskar i vården

I Sörmland slipper ett 50-tal patienter om året lidandet att få en infektion till exempel i operationssåret eller efter kateterna jämfört med för tre år sedan. Så kan man enkelt sammanfatta den senaste av de nationella mätningar som görs för att förbättra patientsäkerheten.
En bekant hade oturen att få en infektion i ett operationssår. Risken är mycket liten, men oro, smärta, behandlingar, förlängd sjukskrivning var påtagliga effekter för honom och hans omgivning. Därav den nationella satsningen på ökad patientsäkerhet.

Som alla mätningar ska denna tas med en nypa salt. Mätningen görs en dag per halvår i hela landet. Resultaten kan variera, många faktorer påverkar. Men vi kan se att sen mätningarna startade för tre år sedan har Landstinget Sörmlands resultat förbättrats avsevärt över tiden; från 13,2 procent infektioner till 7,5 procent. Det är resultat av ett målmedvetet arbete där hundratals personer varit inblandade i utbildningar och översyn av rutiner. Även besökare berörs av information om vikten av hygien som också översatts till andra språk. Undersökningen visade också att det finns mer att göra med hygienrutinerna.

Minskade infektioner betyder också sänkta kostnader, en inte alls oviktig del när all sjukvård brottas med stigande kostnader.

Som informationsansvarig vill jag att sörmlänningarna ska veta att vi jobbar hårt för att förbättra patientsäkerheten och att den blir bättre och bättre. Förtroendet kan vara avgörande för om en person väljer att genomgå en behandling eller inte, men hur når jag ut med den informationen?
Vi skickade ut ett pressmeddelande. Som med alla återkommande mätningar är de av stor betydelse för utvecklingen i vården, men svårt att väcka mediernas nyhetsintresse. Det här blev resultatet:

Bra hygienrutiner ger få infektioner; artikel webb, Sörmlands lokalradio
Sjukhuspersonalen slarvar med hygienrutinerna: enspaltare, Eskilstuna-Kuriren
Bra hygienrutiner ger få infektioner; Eskilstuna-Kuriren, webb
Infektioner i vården minskar; Folket, artikel
Få vårdrelaterade infektioner på Kullbergska; Katrineholms-Kuriren, artikel
Färre infektioner på lasarettet; Södermanlands Nyheter, notis

Hyfsat, intressant att fundera över bedömningarna, men inte tillräckligt för att nå sörmlänningarna med grundläggande förtroende för att vi gör vad vi kan.

Därför webben. http://bit.ly/k1c7Vl Patientsäkerhet är viktigt. Vi arbetar med frågan på många sätt. Vi har många sidor på webben. Det ska vara möjligt att följa utvecklingen, men webben är inte tillräckligt. Vi har för få besökare, informationen som finns är inte tillräckligt känd.

Därför Facebook, Twitter, Youtube - för att leda in besökarna till mer information. Inte heller det är tillräckligt; för få följare. Därför fortsätter vi. Bara tiden och envisheten kan förändra förtroende.

Länssjukvård och lean production

Västra Sörmlands Näringsliv har skrivit en debattartikel om Landstinget Sörmland. Det är ett ambitiöst försök att ge synpunkter på ekonomi, men det stupar i ett antal frågor som organisationen inte fått svar på. Jag vet inte vilka informationsvägar som funnits och det är inte min sak att svara på artikeln, men för mig som kommunikatör är det uppenbart att det finns stora brister i hur vi nått ut med information om hur landstinget fungerar.

Nej, det finns ingen sjukhusorganisation i Sörmland - vi har länssjukvård
Förklaringen är sjukvårdens utveckling. Allt mer avancerad och därmed specialiserad sjukvård gör att det inte finns något sjukhus i landet som klarar alla typer av sjukvård. Patienterna får vid enstaka tillfällen bästa vård genom att resa till det sjukhus där man samlat kunskap, utrustning och kompetens.
Vissa specialiteter finns bara på riksnivå och andra inom sjukvårdsregionerna som består av flera landsting. Även inom vårt eget landsting finns flera specialiteter bara på ett eller två av sjukhusen. Länssjukvården omfattar en specialitet i hela eller delar av Sörmland. Inom länskliniken samordnas kompetens som finns på mottagningar, behandlingar eller vårdplatser på flera sjukhus.

Den nära vården påverkar specialistvården
Ska vi jämföra oss bör det alltså ske utifrån diagnoser som hjärtsjukvård, diabetes, ortopedi, gynekologi, men då blir det mer komplicerat. Hur vården fungerar beror i stor utsträckning på närvården. Våra vårdcentraler utvecklas allt mer till att bli närsjukhus utan vårdplatser. Där finns mottagningar för akuta sjukdomar, sjukgymnastik, hjärtsvikt, barn, diabetes och mycket annat. Samspelet med specialistvården sker bland annat genom vårdöverenskommelser, men också i samspel med mobila team, akutvård och vårdplatsenheter.
Vårdcentralerna arbetar dessutom i nära samarbete med kommunerna, framförallt när det gäller äldre patienter och hemsjukvård. Fungerar det samarbetet är det bra för patienterna.

Ja, vi arbetar med lean productionVästra Sörmlands Näringsliv efterlyser också lean production: "En kedja av medarbetare tar ansvar för patienten, allt från mottagande, undersökning, prover, analyser, möte med läkare och sjuksköterskor".
Ja, sedan flera år arbetar vi inom Landstinget Sörmland systematiskt med denna typ av samverkan mellan olika specialiteter och yrkesgrupper. Vi kallar det "Bra till bäst" - ett processinriktat arbete där vi går från område till område.
Några exempel är höftledspatienter som körs direkt hemifrån till vårdavdelning och operation utan att passera akuten, bröscancercentrum som är på väg att inför "one-stop-clinic" där patienten vid ett enda besök får alla undersökningar, analys, diagnos och tider för behandling och hjärtsvikt där samarbete utvecklas mellan vårdcentraler och specialistvård. På tur står strokevården och fetmabehandling.

Vi utvecklar vården och samtidigt använder vi våra resurser mer effektivt, men vi är inte så bra på att berätta och förklara vad vi gör. Mitt jobb är att verka för att vi ska bli bättre också där.