Hur dödar man en blogg?

Den sista september slutar jag som informationschef i Landstinget Sörmland. Det betyder att jag inte längre kan blogga i landstingets namn. Då inställer sig ett antal intresanta frågor som berör offentlig verksamhet och sociala medier.

Jag kommer att ta bort länken till bloggen från landstingets webb. Men bloggen fortsätter förstås att sväva runt i bloggosfären. En del människor  har länken, andra kan stöta på den via sökmotorer. Om 50 år finns antagligen varken jag eller Landstinget Sörmland, men jag tror inte bloggar bleknar bort som gamla foton. De fortsätter att leva sitt liv. Mina barnbarn kan stöta på urgamla åsikter om saker de inte har en aning om.
Å andra sidan kanske det inte är så dumt. Landstinget lyder under offentlighetsprincipen. Det betyder att alla dokument ska sparas och kunna hittas, om inte annat så för forskningens skull. Nu tror jag inte en gallringsplan skulle bedöma mina bloggtankar som värda att spara i evärderlig tid, men nån större skada gör det inte.

Vi har en officiell lista över vilka sociala medier som landstinget använder. På den listan bör alltså adress och inloggningsuppgifter sparas. Kanske vill någon senare informationschef ta över den nedlagda manteln. Det vore väldigt roligt, för jag är övertygad om att offentlig sektor måste våga lämna den hierarkiska världen och ge sig in i den nätverkande och okontrollerbara sociala världen, annars överlever vi inte.

Själv har jag just köpte en android pensionärsmobil och kommer utan tvekan att fortsätta mitt liv i cyberrymden. Vi ses där!

Utan chefer och administratörer stannar vården

Sörmlands medier visar ett mycket stort intresse för chefslöner i landstinget. Få saker är så välkända som löneläget i toppen av länets största "företag". Att en person är anställd som chef i landstinget och har en hög lön räcker för att hamna i "förbrytarregister" med namn och bild, om och om igen.

Visst kan och ska vi diskutera ojämlikhet och löner, men diskussionen kan vidgas en aning. Vi kan exempelvis leka med tanken att pröva förslaget från många insändare; alla chefer och administratörer lämnar landstinget. Enbart vårdpersonal blev kvar.

Inga löner betalas ut. Inga patienter kan beställa tid. Operationsköerna försvinner eftersom ingen planerar hur salar skulle användas och hur personalen samordnas. Inga inköp kan göras. Ingen nyanställer när någon slutar. Inga scheman läggs. På semestern blev det tomt. Inga misstag i vården anmäls eller utreds. Ingen betalar räkningar eller vet hur skattepengarna används och fördelas. Patientjournalerna blir oläsliga eftersom ingen skriver. Datorer och datasystem underhålls inte. Ingen vet om det finns nya mediciner eller behandlingsmetoder eftersom ingen läser och förmedlade vad myndigheter och lagstiftare beslutat. Ingen i landstinget vet vad den andra gör eftersom interninformationen upphör. Samarbetet med kommuner kring hemsjukvård och rehabilitering av sjukskrivna upphör. Inga lokaler byggs om eller renoveras. Demokratin upphör eftersom inga förslag och beslut dokumenteras och sprids. Kvaliteten i sjukvården går inte att få reda på eller följa upp, inte heller arbetsmiljön eller den yttre miljön.

Listan går att göra oändligt lång. Med stor sannolikhet skulle vårdpersonalen ganska snabbt dela upp sig och se till att några fick ta hand om att sköta administrationen och planera och leda arbetet.

Slutsatsen är att ju mer effektiv administration och ju duktigare chefer vi har, desto bättre vård får medborgarna. Administration och arbetsledning är en oersättlig del av vården. Frågan är vad det får kosta.

Näringslivet lägger stor vikt vid höga löner åt höga chefer. I de 50 största företagen i Sverige tjänar en VD i snitt 41 gånger mer än en industriarbetare. Löneutvecklingen för höga chefer har gått snabbt. LO har gjort en återkommande jämförelse. 1980 var skillnaden som lägst. Då tjänade storbolagens chefer i snitt 26 gånger mer än industriarbetarna. I Landstinget Sörmland tjänar "VD" cirka 7 gånger mer än de lägst anställda.

Var lönerna ska ligga och vilka förmåner som ska ingå kan diskuteras. Den svåra frågan är hur vi ska rekrytera till den gemensamma vården. Ska landstinget enbart inrikta sig på chefer och administratörer som inte bryr sig om lön och som står ut med att hängas ut i media för att de tagit jobbet?

Vem berättar sagan om vårdcentralen?

Besöker en av våra vårdcentraler och funderar över berättelsen om denna solbelysta byggnad med utsikt över sörmländsk grönska och vatten. I mitt huvud är det historien om ett av Sörmlands 25 närsjukhus där vi får vård och stöd från vaggan till graven.

Många av oss som arbetar med kommunikation ser hur vi människor idag som alltid får sammanhang och mening i våra liv genom berättelser, historier, sagor och myter. Vi fogar samman intryck i en never-ending-story med grunddrag som alla känner igen. Ond mot god, stor mot liten är grundbegrepp, ibland är slutet lyckligt, ibland är sagan en tragedi. I Egypten vann de små och god mot det stora onda, i Grekland är historien inte riktigt färdig; vem är ond och vem är god? Kampen om berättelsen präglar både journalistik, reklam och politik.

Berättelsen om sjukvården handlar tyvärr oftast om tre enkla teman; pengar, köer och driftsform. Viktigt, men inte viktigast. I brist på sagan om vårdens innehåll tar vi till vår egen erfarenhet från långt tillbaka. Min saga handlar om provinsialläkaren i Älvsbyn som sydde ihop såret i brorsans panna och om sjukhuset i Boden. Dit åkte man när man hade kräfta, blindtarm eller födde barn. Min sjukvårdsberättelse har inte mycket samband med dagens hälso- och sjukvård, tänker jag utanför vårdcentralen.

Här inne finns mödravård och barnavård, här kan du ta prover och det finns specialister och behandling för diabetes, hjärtsvikt, KOL, sårvård, inkontinens, demens, depression. Du kan förebygga sjukdom genom att vaccinera dig eller få råd om kost, motion, rökning och droger. Efter en sjukdom får du hjälp att komma tillbaka av sjukgymnaster, psykologer och arbetsterapeuter. På gamla dar kan doktorn hjälpa dig att få kommunens hemsjukvård och när du inte klarar dig hemma längre finns äldreboendet vägg i vägg med vårdcentralen.

Mycket av det som idag görs på vårdcentralen kunde inte göras alls på sjukhus när jag växte upp. Det som då kallades långvård är idag vård hemma i patienternas egna lägenheter på äldreboende.

Visst behövs fortfarande sjukhus. Specialkunskaperna blir allt mer speciella, ibland kan du bara få den kunskapen på ett ställe i Sverige och på sikt pratar vi om att hela Europa blir upptagningsområde för vissa sjukdomar.
Men dom flesta av oss har ganska vanliga, enkla sjukdomar med kända mediciner och behandlingar. Då är det tryggt att vi har våra "närsjukhus" så väl spridda över Sörmland.

Men vårdcentralerna behöver en kärlekshistoria - en berättelse om vården mitt i byn som alltid finns där. Med kunnig och engagerad personal som gör stora och små mirakel varje dag. Jag tror att det måste börja med att vi själva som jobbar i och kring vårdcentralerna ser och förstår att det är en story värd att berätta!

Infektionerna minskar i vården

I Sörmland slipper ett 50-tal patienter om året lidandet att få en infektion till exempel i operationssåret eller efter kateterna jämfört med för tre år sedan. Så kan man enkelt sammanfatta den senaste av de nationella mätningar som görs för att förbättra patientsäkerheten.
En bekant hade oturen att få en infektion i ett operationssår. Risken är mycket liten, men oro, smärta, behandlingar, förlängd sjukskrivning var påtagliga effekter för honom och hans omgivning. Därav den nationella satsningen på ökad patientsäkerhet.

Som alla mätningar ska denna tas med en nypa salt. Mätningen görs en dag per halvår i hela landet. Resultaten kan variera, många faktorer påverkar. Men vi kan se att sen mätningarna startade för tre år sedan har Landstinget Sörmlands resultat förbättrats avsevärt över tiden; från 13,2 procent infektioner till 7,5 procent. Det är resultat av ett målmedvetet arbete där hundratals personer varit inblandade i utbildningar och översyn av rutiner. Även besökare berörs av information om vikten av hygien som också översatts till andra språk. Undersökningen visade också att det finns mer att göra med hygienrutinerna.

Minskade infektioner betyder också sänkta kostnader, en inte alls oviktig del när all sjukvård brottas med stigande kostnader.

Som informationsansvarig vill jag att sörmlänningarna ska veta att vi jobbar hårt för att förbättra patientsäkerheten och att den blir bättre och bättre. Förtroendet kan vara avgörande för om en person väljer att genomgå en behandling eller inte, men hur når jag ut med den informationen?
Vi skickade ut ett pressmeddelande. Som med alla återkommande mätningar är de av stor betydelse för utvecklingen i vården, men svårt att väcka mediernas nyhetsintresse. Det här blev resultatet:

Bra hygienrutiner ger få infektioner; artikel webb, Sörmlands lokalradio
Sjukhuspersonalen slarvar med hygienrutinerna: enspaltare, Eskilstuna-Kuriren
Bra hygienrutiner ger få infektioner; Eskilstuna-Kuriren, webb
Infektioner i vården minskar; Folket, artikel
Få vårdrelaterade infektioner på Kullbergska; Katrineholms-Kuriren, artikel
Färre infektioner på lasarettet; Södermanlands Nyheter, notis

Hyfsat, intressant att fundera över bedömningarna, men inte tillräckligt för att nå sörmlänningarna med grundläggande förtroende för att vi gör vad vi kan.

Därför webben. http://bit.ly/k1c7Vl Patientsäkerhet är viktigt. Vi arbetar med frågan på många sätt. Vi har många sidor på webben. Det ska vara möjligt att följa utvecklingen, men webben är inte tillräckligt. Vi har för få besökare, informationen som finns är inte tillräckligt känd.

Därför Facebook, Twitter, Youtube - för att leda in besökarna till mer information. Inte heller det är tillräckligt; för få följare. Därför fortsätter vi. Bara tiden och envisheten kan förändra förtroende.

Länssjukvård och lean production

Västra Sörmlands Näringsliv har skrivit en debattartikel om Landstinget Sörmland. Det är ett ambitiöst försök att ge synpunkter på ekonomi, men det stupar i ett antal frågor som organisationen inte fått svar på. Jag vet inte vilka informationsvägar som funnits och det är inte min sak att svara på artikeln, men för mig som kommunikatör är det uppenbart att det finns stora brister i hur vi nått ut med information om hur landstinget fungerar.

Nej, det finns ingen sjukhusorganisation i Sörmland - vi har länssjukvård
Förklaringen är sjukvårdens utveckling. Allt mer avancerad och därmed specialiserad sjukvård gör att det inte finns något sjukhus i landet som klarar alla typer av sjukvård. Patienterna får vid enstaka tillfällen bästa vård genom att resa till det sjukhus där man samlat kunskap, utrustning och kompetens.
Vissa specialiteter finns bara på riksnivå och andra inom sjukvårdsregionerna som består av flera landsting. Även inom vårt eget landsting finns flera specialiteter bara på ett eller två av sjukhusen. Länssjukvården omfattar en specialitet i hela eller delar av Sörmland. Inom länskliniken samordnas kompetens som finns på mottagningar, behandlingar eller vårdplatser på flera sjukhus.

Den nära vården påverkar specialistvården
Ska vi jämföra oss bör det alltså ske utifrån diagnoser som hjärtsjukvård, diabetes, ortopedi, gynekologi, men då blir det mer komplicerat. Hur vården fungerar beror i stor utsträckning på närvården. Våra vårdcentraler utvecklas allt mer till att bli närsjukhus utan vårdplatser. Där finns mottagningar för akuta sjukdomar, sjukgymnastik, hjärtsvikt, barn, diabetes och mycket annat. Samspelet med specialistvården sker bland annat genom vårdöverenskommelser, men också i samspel med mobila team, akutvård och vårdplatsenheter.
Vårdcentralerna arbetar dessutom i nära samarbete med kommunerna, framförallt när det gäller äldre patienter och hemsjukvård. Fungerar det samarbetet är det bra för patienterna.

Ja, vi arbetar med lean productionVästra Sörmlands Näringsliv efterlyser också lean production: "En kedja av medarbetare tar ansvar för patienten, allt från mottagande, undersökning, prover, analyser, möte med läkare och sjuksköterskor".
Ja, sedan flera år arbetar vi inom Landstinget Sörmland systematiskt med denna typ av samverkan mellan olika specialiteter och yrkesgrupper. Vi kallar det "Bra till bäst" - ett processinriktat arbete där vi går från område till område.
Några exempel är höftledspatienter som körs direkt hemifrån till vårdavdelning och operation utan att passera akuten, bröscancercentrum som är på väg att inför "one-stop-clinic" där patienten vid ett enda besök får alla undersökningar, analys, diagnos och tider för behandling och hjärtsvikt där samarbete utvecklas mellan vårdcentraler och specialistvård. På tur står strokevården och fetmabehandling.

Vi utvecklar vården och samtidigt använder vi våra resurser mer effektivt, men vi är inte så bra på att berätta och förklara vad vi gör. Mitt jobb är att verka för att vi ska bli bättre också där.

Landstinget backar inte, vi är öppna med vad vi diskuterar

Det är inte lätt att informera om ekonomi i Landstinget Sörmland. Den första delårsprognosen för hälso- och sjukvården pekar mot en obalans mot budget i år med nära 200 miljoner kronor.

Media kommer med skarp kritik för att vi inte håller budget.

Att ta bort 200 miljoner kronor märks. Alla enheter utanför vården bidrar med sammanlagt 50 miljoner kronor. På informationsenheten betyder det till exempel en tjänst mindre.
I vården måste också alla bidra. Frågan har gått ut till alla chefer. De har lämnat förslag. De förslagen är ett underlag som vi har presenterat öppet för fackföreningar, verksamheter, media och på webben. Syftet är att diskutera konsekvenser, kvalitet, eventuellt andra lösningar.

Media slår genast på stora trumman. Helsidor med nedläggningshot, protester, personal och patienter som är oroade.
Men processen är inte alls klar. Det finns inget förslag från hälso- och sjukvårdschefen, politikerna har inte fått något förslag. Inga beslut är fattade.

När så hälso- och sjukvårdschefen går ut och förklarar att vissa delar inte är aktuella kommer rubrikerna om att "landstinget backar". Backar från vaddå? Att vi öppet vill redovisa att det inte är en lätt uppgift att sänka kostnaderna så mycket. Ska vi vänta tills besluten är fattade, utan fackliga förhandlingar och diskussioner?

Vore det inte väldigt bra med en lugnare samtalston? Det finns faktiskt sätt att bedriva vård med högre kvalitet till lägre kostnad. Ingen verksamhet är för evigt perfekt. Allt måste utvecklas; när vi startar något nytt kanske vi kan prioritera bort något gammalt. Alla åtgärdsförslag hittills kommer från vården och vi kanske kan utgå från att deras förslag i huvudsak är för patienternas bästa, eller?

Följ arbetet med kostnadsminskningar på webben!

http://bit.ly/fHlYZQ

Hälso- och sjukvården i Sörmland ska sänka sina kostnader med drygt 200 miljoner kronor. Det är ingen liten och lätt uppgift. Alla från topp till botten i organisationen måste delta för att det ska lyckas. Sen ska sörmlänningarna också acceptera nödvändiga kostnadssänkningar. Inget av detta är möjligt utan kommunikation.

Sen flera månader tillbaka pågår ett intensivt arbete. Förvaltningsledningen och alla chefer utreder, undersöker, förankrar och skriver. Facken ska med på banan, oppositionen ska involveras, de anställda ska förstå vad som pågår och delta i processen. Politikerna ska fatta beslut. Inget av detta är möjligt utan kommunikation.

Medborgarna ska informeras om varför, hur och när de påverkas. Det är bara möjligt med kommunikation.

Hur kommunicerar landstinget?
Via länken ovan kommer du till den webbplats där du kan hålla dig informerad om vad som görs. Där läggs alla dokument och all information om vad som händer. Senast i går la vi ut alla förslag som kommit från anställda och från oppositionspartierna. Sedan tidigare finns hälso- och sjukvårdschefens förslag med ett tillägg från länssjukvårdsnämndens arbetsutskott. Lägg ett bokmärke så vet du vad som är på gång!

Anställda får självklart också information via sina chefer, intranät, fackliga organisationer och vår interntidning. Medborgarna informeras via pressmeddelanden och hushållstidningen Min hälsa. Vi finns på Facebook och Twitter. Följ oss gärna där!


Processen kommer att vara länge
Det kan ta lång tid att genomföra de långsiktiga förändringar som krävs för att vården ska få en ekonomi i balans. Först därefter kan demokratin fungera fullt ut så att sörmlänningarna på demokratisk väg styr hur de vill att vården ska utvecklas mot framtiden.